tisdag 5 juli 2011

kan inte jag hjälpa..

Blir så sårad och ledsen när man blir anklagad att härmas..

Kan ju inte styra över livet..kan ju inte hjälpa att jag blev gravid just då eller att vi kände för att förlova oss just då..Sen att det inte blev som vi hade tänkt oss just då..Men allt detta hade ju skett ändå just då när det skedde..Är ju inget man kan styra över..Sen så är ju Amilia inte lika gammal så lär hon sig det nu har hon ju lärt det tidigare då hon är yngre sen är alla barn olika ..Vill inte ens härmas är inte min avsikt alls..Sen får man ju alltid tips och råd från folk i omgivningen..Men det är ju fullt mänskligt det får vi ju alla..Så på sett och vis så ska man hårdra det så härmas vi ju alla, på något sett någon eller något.. Det räcker man ser på media eller som kläder det är ju det som finns i butiken som finns det alla köper..Sen när barnen blir stora kommer dom ju själva bestämma att jag vill med ha en sån som han eller hon har HÄRMAS ja det går nog att diskuteras en hel del..Vissa saker här i livet får man nog helt enkelt bortse från och bara ta för vem härmar vem går ju att fundera över..men tycker så klart ändå att det inte ska finnas någon orättvisa. för det är det värsta som finns och kan verkligen förstöra stort..Är själv uppväxt med orättvisa när det gäller min familj..HATAR det finns inget värre..Det ska vara lika man ska älska sina barn lika mycket så som sina barnbarn och ge dom samma kärlek och uppmärksamhet annars kan det sluta riktigt illa..Alla är vi olika och tack och lov för det.. Men bara för att man inte är som alla andra utan sig själv ska man få samma kärlek ändå och känna att man har sin familj där vid sin sida.. Alla är vi ju annorlunda det behöver inte betyda något dåligt man är helt enkelt UNIK på sitt egna lilla vis.. Det viktigaste är sin FAMILJ

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar